Rubriken är hämtad från Robert Fisks egna ord, ur lokaltidningen igår, om läget i Mellanöstern och Israel/Palestina-konflikten. Hur mycket man än vägrar vilja tro på dessa ord, så känns det som om dom blir allt mer sanna för varje dag som går. Varje raketbeskjutning, varje självmordsattack och varje skott som avlossas i Gaza är ett steg längre bort från en dröm om två stater sida vid sida som lever i fred med varandra.
Jag skulle kunna rabbla olika fredslösningar i timmar, men ikväll har jag varken ork eller lust att göra det, jag bara beklagar den hopplösa situationen på Gazaremsan. Jag tycker allra mest synd om Mahmoud Abbas, vars försök till fredsinitiativ gång på gång grusas av Hamas och Al-Aqsamartyernas skott ämnade för varandra.
Jag har bara ett ord. Usch.
